Come ski with me in #MySkellefteå

Tänk om man kunde bygga bo mitt emellan stad och land, med 5 minuter till stadens torg och med skogens alla möjligheter väntandes just runt husknuten. Alltså verkligen, bokstavligen runt knuten.

Spela videostory

Det är precis vad Klas har gjort och han skrattar när jag frågar varför han har valt att bygga bo just här. Vi står på uppfarten till deras nybyggda villa, ritad av hans syster, vid Vitbergets fot och kastar snöbollar över vägen in i skogsbrynet.

Hade det inte varit för att Klas stakade 9 mil på skidor helgen innan och korsade mållinjen till Vasaloppet som 23:e man; att han på sina vilodagar brukar ‘varva ner’ med 20 km terränglöpning så hade jag frågat om han verkligen orkar hålla upp en 200 meter lång passage under hela vintern, men jag avstår.

En av världens bästa långloppsåkare

Klas som heter Nilsson i efternamn har under senaste åren utvecklats till en av världens främsta långloppsåkare på längdskidor och han är mitt uppe i sin högsäsong när jag träffar honom. Han har under de senaste två månaderna korsat mållinjer i Schweiz, Italien och i Österrike på fina topp 20-placeringar.

– Jag började tävla när jag var i 10-årsåldern och gick sedan skidgymnasiet i Lycksele men det är mer nu på senare år som jag har börjat satsa professionellt. Den här säsongen har varit min överlägset bästa säsong.

Klas har precis fyllt 33 och jag kan inte låta bli att provocerande fråga ifall han inte har nått toppen av sin karriär.

"Om man hade kunnat handla mackor och varm choklad här så hade längdskidorten Skellefteå varit komplett" säger han och skrattar.

– Att bli riktigt bra på långlopp i skidor tar tid. Det är flera i världseliten som är i 45 årsåldern så jag är bara i början av min karriär, replikerar han och ler. I långloppssamanhang är det mycket rutin och strategi, och med åren får man någon slags hårdhet i kroppen.

Medan vi pratar så traskar vi längst vägen upp mot Vitbergets elljusspår där de flesta motionärer kliver på spåret. Solen skiner faktiskt, om än lågt denna marsdag. Vad tycker du om Skellefteå som längdskidort då? frågar jag.

Klas stakar runt vitberget

Vitbergets skidspår står sig väl

– Helt klart ett av Sveriges bästa system. Här finns en bredd med lättåkta slingor för familjer och motionärer men också riktigt tuffa och kuperade spår för oss som tränar hårt. Många fina södersluttningar också där man åker med staden som fond i bakgrunden och…

Mitt i meningen så rusar Klas upp mot en liten timmerlada vid eljusspårets start.

– Har du sett att dom har ställt hit en värmestuga? ropar han över axeln och jag hakar på honom.

Han hälsar på några skidåkare som är i färd med att ge sig ut i spåren och försvinner sedan in i ladan. Jag efter. Den är gammal och golvet lutar. Det står några bord och bänkar längst in som träffas av ljuset från fönstren som vätter ut mot skidspåren.

– Om man hade kunnat handla mackor och varm choklad här så hade längdskidorten Skellefteå varit komplett säger han och skrattar. Och en rullskidbana på sommaren hade inte heller suttit fel heller.

En familj vid bergets fot

Klas bygger inte bara bo utan även familj. Tillsammans med sin Sambo Johanna har han två barn, två och fyra år gamla och en tredje på väg.

– Det är beräknad leverans i April, säger han. Jag tycker verkligen om att vara ute i naturen med familjen och med barnen. Att få ge dom de upplevelser som jag själv fick när jag var barn, och jag hoppas att jag ska kunna spendera mer tid hemma nu framöver. Om jag skulle kunna satsa bara på skidåkningen och inte på butiken så vore det enklare, berättar han.

Klas driver nämligen en butik nere i centrala Skellefteå som heter Northsport där han främst har satsat på utrustning kopplat till de sporter han själv utövar och har stor kunskap inom som skidåkning, löpning och surfing. Skidåkning är nämligen inte allt Klas ägnar sig åt. På sommaren så både tränar och tävlar han inom terränglöpning, padlar kajak och på höstarna vågsurfar han.

Vågsurfar tills isen lägger sig

– Utomlands då eller, man kan väl inte vågsurfa i Bottenviken? frågar jag.

– Jodå, det finns flera fina surfspots inom bara 45 minuter från stan och många av dom håller vi hemliga. Det finns otroligt många fina stränder som ‘folk’ inte känner till. Vi är ett gäng som brukar surfa mellan Augusti och November. Sedan måste jag fokusera på skidåkningen, men många av mina surfkompisar fortsätter tills isen lägger sig.

Vi har börjat att traska tillbaka mot Klas hus och jag fryser en aning i min tunna dunjacka och tänker; Hur klarar man av att surfa i så kallt vatten?

– Vi har tjocka våtdräkter, huvor, handskar och skor när vi surfar. Det värsta är egentligen ansiktet. I bland när man stiger upp ur vattnet har man tjocka istappar som hänger ner från mustaschen och ögonbrynen.

Vi är nu tillbaka från vår promenad och traskar in i värmen och rakt in i stimmet från det så kallade småbarnslivet. Johanna har hämtat barnen tidigare idag för att dom ska ge sig ut hela familjen i skogen för att göra upp en eld och grilla mellis ute.

– Ska du med och ta en korv? frågar Johanna mig.

– En korv hinner jag väl med, svarar jag och tänker att kontoret ska jag nog hinna sitta på tillräckligt mycket på ändå den här veckan. Kan Klas och Johanna ta sig tid att slappna av så kan jag.