Stadsnära paddling i naturreservat

Innerviksfjärdarna är ett av Skellefteås 31 naturreservat och består av grunda igenväxningsfjärdar, det betyder egentligen öppna vattenytor uppblandade med bestånd av bladvass och talrika sävruggar. Det kanske låter en smula anspråkslöst men fåglarna i området är av en helt annan åsikt...

STADSNÄRA NATURUPPLEVELSER PÅ VATTEN

Att paddla kanadensare handlar mycket om samarbete och ju tajtare de övervuxna vattenvägarna blir desto viktigare är det att just det där samarbetet fungerar. Endast 10 minuter från Skellefteå centrum hittar du de perfekta vattnen för kanadensaren.

Vinden ligger på kraftigt från väst. Den river ursinnigt i alla lövverk den får tag i men nere vid vattenytan är allt ändå märkligt stilla.
– Det här området kallas för småälvarna, säger Niklas med dämpad röst. Det spelar nästan ingen roll hur mycket det blåser, här nere är det alltid spegelblankt.
De så kallade Småälvarna är en del av Skellefteåälven. De flyter lugnt och rytmiskt de sista kilometerna innan den 410 kilometer långa norrlandsälven når Innerviksfjärdarna och sedermera Bottenviken.

Innerviksfjärdarna är ett av Skellefteås 31 naturreservat och består av grunda igenväxningsfjärdar, det betyder egentligen öppna vattenytor uppblandade med bestånd av bladvass och talrika sävruggar. Det kanske låter en smula anspråkslöst men fåglarna i området är av en helt annan åsikt.
– Det har påträffats inte mindre än 180 olika fågelarter i området, säger Niklas och berättar att förra gången han besökte fjärden möttes han av närmare hundra sångsvanar som där och då fick för sig att lyfta från vattenytan – samtidigt.
– Det var en otrolig upplevelse och inte mer än 10 minuters bilresa från gågatan i centrala Skellefteå, ler Saleta.

Just Innerviksfjärdarna var egentligen målet med dagens paddlingstur, men idag gör vinden att man hellre blir kvar längs Småälvarna än vågar sig ut på öppet hav. Och det är faktiskt gott nog.

 

Ta en selfie från kanadensaren.

Bäver från kanot

Att paddla kanadensare handlar mycket om samarbete och ju tajtare de övervuxna vattenvägarna blir desto viktigare är det att just det där samarbetet fungerar.
Saleta sitter på den främre britsen. Den positionen gör henne till motorn. Annica sitter bak och agerar styrman. Strax bakom Saleta och Annica paddlar Niklas. Han har en egen kanot och måste därför göra hela jobbet själv. Men han klagar inte. Tvärtom, han stortrivs och berättar om bävrar och älgar och andra djur som man inte sällan får en skymt av från kanoten.
– Att paddla kanot är per definition att vara naturnära, menar Niklas. Du färdas nästan ljudlöst och det är som om djuren inte skyggar på samma sätt när du befinner dig ute på vattnet.

Ju längre in i den grönskimrande kanalen vi kommer desto trängre blir den. Här blir det också uppenbart att bävrarna i området har hållit sig sysselsatta, för överallt ligger fällda trädstammar.
– Där är bäverhyddan, viskar Niklas och pekar med paddeln.
På flera ställen ser vi också så kallade bäverkanor i strandkanten, det vill säga platser där bävrarna tar sig i och hur vattendraget. Plötsligt sticker en bäverskalle upp ur det svarta vattnet. Obekymrad om vår närvaro simmar den lugnt vidare, in bland fällda aspar och björkar.
– Så avslappnad, säger Saleta, det är som om den vet att där kan vi inte följa efter.

En mix av tärnat fläsk, potatis och grönsaker fräser på den stora muurikkan.
Tänk bara på hur många historier som ligger nedbäddade i myrmarkerna, på tallhedarna och bergsknabbarna.

Hållbara upplevelser

Niklas brinner för att människor ska upptäcka allt det där fantastiska vårt naturlandskap har att erbjuda.
– Tänk bara på hur många historier som ligger nedbäddade i myrmarkerna, på tallhedarna och bergsknabbarna. Men det är viktigt att vi närmar oss våra natur- och kulturmiljöer på ett sådant sätt att de kommer att finns kvar även för framtida generationer. Och de mest fantastiska upplevelser får man, menar Niklas, när en känsla av tidlöshet infinner sig.
– Det ska liksom kännas i luften att här har naturen fått ha sin gång.
Därför fokuserar Niklas på naturreservaten i regionen och är noga med att arrangemangen ska vara så hållbara som möjligt.
– Naturreservat har blivit just naturreservat tack vare att de har ett högt naturvärde.

Att paddla kanadensare handlar mycket om samarbete och ju tajtare de övervuxna vattenvägarna blir desto viktigare är det att samarbetet fungerar.

Speciella regler i reservatet

Dessutom har reservaten runt Skellefteå ofta god tillgänglighet vilket gör det möjligt att på ett rationellt sätt ta med sig människor ut, som kanske inte är så vana att vistas i skog och mark. Men naturreservat ställer också krav på besökarna.
– Du får till exempel inte göra upp eld i ett reservat, därför måste du hela tiden planera och lägga en eventuell lunchpaus på rätt sida reservatsgränsen.

Vid ett timrat vindskydd gör Niklas upp eld (givetvis på rätt sida reservatsgränsen). Han sätter på kaffevatten och lägger en mix av tärnat fläsk, potatis och grönsaker i den stora muurikkan.
– Allt är närproducerat, till och med lingonen, säger han och ställer en burk rårörda lingon på den grovt tillyxade bänkskivan.